Jag har lärt mig att glömma, jag minns.
Jag lever utan ett hem, som vågor på ett öppet hav; jag är alltid hemma.
Ditt hat har lärt mig att älska, din ilska har gett mig ro.
Jag lärde änglar att flyga, du visade mig att dem gråter.
Ur dagens aska bygger VI morgondagens gryning, tidsvattnet jämnar ut gårdagens avtryck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar