Jag har kommit och inse två illusioner, det handlar om dåtid och framtid; det som har varit och det som komma skall.

Visserligen finns dem, dåtid och framtid. Fast dem existerar bara i nutiden, vad jag skulle vilja säga är den enda verkliga verkligheten

När det finns liv finns bara liv, när det finns död finns bara död.

Dimman kring berget existerar inte, molnen på himlen har ingen egentligen sett.

Hur vet VI att månen rör sig när VI aldrig står stilla?

När jag förstår, är saker som dem är. När jag inte förstår, är saker som dem är.

Ett stilla sinne får hela universum att ge vika.

En blomma visnar även fast jag älskar den, ogräset växer även fast jag hatar det.

För att veta vad som är sant, måste jag inse vad som inte är sant; lögnen måste bli min sanning.

Så vilken verklighet finns? Den jag skapat eller den som finns bakom ridån, dem båda finns. Vilken av dem är då verklig, dem båda är; en skapar en annan, Tao skapar dem båda.

Det enda sättet för mig att se hur allting rör sig, det är för mig att stå stilla...

Vad som än händer, vilken komet som än träffar, hur stor tsunami som än sköljer över; det är mitt eget handlande utan syfte.

Jag drömde i natt, jag drömde att jag var en fjäril. Fast, jag visste inte att jag drömde eller att jag vad en fjäril.

Så jag vaknade...

Fast nu vet jag inte om jag är en fjäril som drömmer att jag är jag, eller om jag är vaken och jag tidigare drömde att jag var en fjäril.

Kosmiskt tomrum

Det är det utrymme du fyller med ditt leende, det är kosmisk strålning som lyser i din närvaro. Ett googliskt mått på närhet är när du ligger tätt intill, kamasutra är våran yoga.

Är du lycklig Louise? Det är jag, du pläterar mitt liv med glädje och förgyller motgångar med framgångar...

Gräsets omvårdnad

Jag snörade mina skor för att vandra på vår resa, jag ville att knuten skulle hålla; fast en resa på 10.000 mil finns inget som kan bestå.

Så nu står jag vid ingången, jag väntar mig inte ljuset av någon annan.

Utan din omvårdnad, är det lätt att gå vilse på stigen.

Även fast du har svårt att höra, tror jag du blir rörd av kvällens regn...

Idag tänkte jag ge mig ut på en fundamental resa på pragmatiska grunder, vart den slutar; det bestämmer du.

Kan du noga söka av marken samtidigt som du håller ett öga på månen?

Avfärd

I dag styr jag tankens farkost ut i etern, till cyberrymdens närmaste galax; world wide web, ett ställe där människor försöker se verkligheten uppdelad i mönster, rutor fyllda med ettor och nollor.

Här finns det rum i rymden för den som kan fånga vatten med ett nät, tala med kluven tunga och få ett status fält att vara viktigt i det virtuella sammanhanget.

Jag glömde nästan, här bedöms du efter hur många vänner du skaffat och din herakiska plats i galaxen avgörs av åsikter du har fast inte vågar stå för.

I likhet med vintergalaxens mjölkiga väg är den som talar här den som vet minst, uppdatera ofta och mycket; då vet VI att du har lite att göra.

En regnig soldag

Vara fåfäng i väder, begränsar en av regn och hagel; hindrar den oerhörda himlen dem vita molnen från att flyta fram?

Vi kan ta oss runt hela jorden och upp i skyarna med vind i våra segel...

Som att komma, som att gå; eller som bubblor i vattnet.

Det här är spåren av oss själva.

En häst inuti begynnelsens skål

Jag döljer mina spår i bergets färger, mina ljud i ekots tystnad; så när Ni träffar mig, träffar Ni dig.

Över 30 år har jag sökt efter mig, hur många år har löven fallit och grenarna växt på nytt?

Sen den gången jag såg ängen änga; utan inlindande, det finns ingen tvekan.

Bergen är Buddhas färg

Om det fanns något som individ, något som kallades människa; då skulle alla människor vara vackra människor.

Alla ögon skulle vara rara fläckfria briljanter utan jämförelse.

Och fanns det något som kallades för jag, så skulle jag tycka det!

Fast nu finns inte jag, och inte någon individ eller något som kallas människa...

Alltid Eftermiddag

Hyllad och känd eller livet, vilket håller Ni mest kärt?

Livet eller rikedom, vilket skulle Ni välja?

Behåll livet och släpp dem det andra, behåll det andra och förlora livet; vad tror Ni håller lidandet mer nära?

VI får inte glömma att svagheter markera vägen för storsinnade gärningar...

1nes

Många reflekterar över andra, om andra; kanske om mig. Dem har många åsikter och dem jämför, fast få reflekterar inom dem själv. Hur vore det om VI öppet erkänner sanningen, den om att vara själviska.

Det är svårt att se sanningen, du kanske söker den längre bort än du borde. Den finns runt omkring dig; i din hand, i din sko, i ditt lexikon. Den finns i varje andetag, i varje blick. Den finns i varje äppelträd, den finns i alla dem 10.000 tingen.

Den finns hos dig, den finns hos mig, i varje dröm i varje verklighet.

TAO

Det mest fyllda verkar tömt, ändå kan innehållet aldrig ta slut. Det rakaste ser ut att vara böjt.

Den som älskar mest hatar lika mycket, så nu är frågan...

Är du ett offer i världen eller ser du dig själv som världen?

Hur vore det om...

Byt ut taggtråden mot blommor; låt staketen förena oss, inte separera oss.

Kan VI inte möblera våra liv med kärlek istället för hat?

Att vara utan hem kan bli vårat hem, universum har inget tak och utan våra ögon skulle stjärnorna aldrig skina som solar.

Vem ska ta det första steget, vem ska förstå att den längsta tån går först och att resan börjar med det steget?

En tidig morgon i dimmslöjans kalla omfamnande såg jag dig, när ska du se mig?

Vem ska ta det första steget, VI ses ändå varje dag!

Z(en)

Rara är möten; det är tillåtet att se det, att lystna till det, att acceptera och hålla i det. Jag hoppas VI fullt ut kan förstå det!

All ond karma någonsin begången av mig i förflutna tider; sådant som är gjort av girighet, ilska och galenskap, vilket inte har någon början.

Född av min kropp genom min mun och tankar; jag ger en full och öppen bekännelse av det...

Förlåt dem

VI är samman med vårt egna damm, med en utan annan; VI har möts förut. Trånar i längtan efter dig i morgonsolens slöja, har Ni upptäckt att sanning är lögn?

Så vad är då sanning, vad är det vi kallar den sanna verkligheten och det oredigerade?

Sanningen är att i samma stund du ser någon av de fem färgerna är du färgblind, i samma stund du hör någon av de fem tonerna är du tondöv och när du smakar någon av de fem smakerna är det smaklöst.

Hur kommer det sig att du vill vara bättre än någon annan, smartare än din medmänniska, lyckligare än din syster och yngre än din mor. Varför strävare du alltid efter att ha mer än den andra, vara omtyckt i stället för att inse alla?

Är det inte tomrummet i en vas som är det användbara, en igenfylld tunnel är svår att ta sig igenom.

Se världen med nyfikna ögon, med en äventyrares övertygelse. Fascineras över hur allt vävs samman, som det stjärnstoff VI en gång varit; det stoff som VI nu med jorden rör oss.

Oredigerat

Efter många nogrannt utvalda och några få bortvalda, är mitt materiall klart för produktion och tillverkning.

Precision och färdighet; nu kan jag spänna min båge.

När jag skjuter upp min pil rakt upp i luften, pirrar det till precis innan den vänder och faller ner igen; Ni vet det där ögonblicket då den tycks stå stilla.

Trots prestation ser jag det här som lek...

På samma sätt som när jag diskar, jag för diskborsten fram över tallriken som en dans; gjorde jag inte det skulle det snabbt bli tråkigt och kännas som ett arbete.

Så när jag är på mitt arbete, då arbetar jag inte; jag leker. Jag ser mig själv som en erfaren buddhistisk tetrisspelare, jag söker lösningar före problem och styr in det nyinkommna på precis rätt plats.

Och det här med att laga mat...

För det första så är den inte trasig, och det andra; kockar arbetar, jag är en alkemist som tillreder mitt livsexlir.

Tisdag á la Modesty

Till Dig

Länge har du brottats i tystnaden, nu har du börjat boxas i mörkret och slå under ifrån. Jag har visat dig tekniker som Buddhas öppna händer och skugglösa sparkar, din kung-fu och chi är tom.

Du rör om i grytor utan lock, hur kommer det sig...

Fortsätter du leva varje dag för att du känner att du måste, eller fortsätter du leva varje dag för att du är för rädd för att dö?

Tankens farkost

Det sägs att universum expanderar, att galaxernas avstånd växer. Tänk att få vara en intergalaktisk utforskare, att segla det oerhörda, det ofantliga tomrummet av rymd. Som en liftares trygghet vilande i sin omgivning, skulle utforskare bli äventyrare som fördes framåt i rymdens tysta stillsamma ocean helt med endast dragningskraft från ställen vi aldrig visste existerade.

Här ute i rymden är det Kosmiskspontanitet och förändring som råder, allt som verkar förutbestämt och ser ut att vara stilla; det sker utan strävan och längtan, allt är i ständig rörelse.

Endast ett stort hav av energi finns här; ingen högre eller lägre, inget bättre eller sämre.

Det finns inte en bråkdels marginal som skiljer något åt, inte ett urverk som visar tiden eller en nyckel som passar i ett lås.

Koncepten är försvunna; urval, begär och dyrkan har ej heller synts till. Det verkar som även symbios saknar betydelse nu, ord här är kunskap, visdom i vakuum är sanning.


Våra eftersträvsamma egenskaper; så som dygd, moral, välmående, välfärd och fred. Finner likt här ingen ledig plats eller något utrymme tillgängligt; trots att rymdens tomrum blir allt organiskt vanligare.

Universum håller på fyllas med tomhet , för att kunna tömmas; tömd så kan den bara fyllas igen.

Låt oss göra detsamma, tömma oss på fördomar och glömma allt vi vet. Då blir vi också tömda, för att kunna fyllas.

Separerat samanhang

Visst lär VI oss något nytt varje dag, visst söker VI skydd varje natt. Vad skulle Ni säga om jag sa att natt var dag och dag var natt? Dem både är i alla fall beroende av varandra, snö skiljer sig inte från regn.

Vit är samma som svart, svart är vit. Du kanske inte tror på mig, jag tror på dig. Det måste jag; jag är dig, du är ju mig.

Utan gren finns inte löv, utan jord finns inte gräs. Utan sten finns inte berg, utan trä finns inte träd. Utan natur finns inte människan, utan människan finns inte naturen...

En keramisk värld

Vad skull Ni göra om Ni vore Gud? Hur skulle Ni byggt ett berg?

Jag skulle gjort saker jag inte kan förklara, jag skulle gjort saker jag inte kan sätta ord på.

Jag skulle få håret att växa, jag skulle sett till att naglar blev långa. Jag skulle se skillnad på blå och gröna ögon, jag skulle drömt drömmarnas dröm.

Jag vet att hela universum inte kretsar kring mig, kring mig finns ingenting; ingenting förutom hela universum...

Födelsedagen

Jag minns att du fyllde år igår, som du minns dagen imorgon. Minns du när VI sågs första gången, så många år sedan; så unga och förälskade VI var.

Du är något som hela universum gör, ungefär på samma sätt som en våg är något som hela havet gör.

Så fortsätt med det du gör, jag lovar att aldrig sakna dig...

Ps. välkommen upp ur jorden.

Delad helhet

En myt, en saga om verkligheten, fablernas värld; det är religion. Vackra ord är inte sanna, sanna ord är inte vackra. Att följa en livsåskådning är likt en turist som studerar kartan och läser om sevärdigheterna i stället för att låta resan hända spontant och oplanerat; det finns ingen högre religion än sanningen...

Den svarta myran på den svarta stenen

Låt mig berätta något om ting; döda som levande, träd som måne, dig som mig.

Tror Ni verkligen det är någon skillnad på ljud och ljus?

När jag är levande hör jag ihop med den som är död; jag är inte välkommen till jorden, jag är välkommen upp ur jorden; det är hon som närger och föder mig.

De 10.000 tingen är dem samma som dig, som mig. De är dem samma som träd, de är dem samma som måne.

Vore det inte så skulle vattenvirveln innehålla samma vatten; fånga den med en sil eller töm ett hav med en gaffel.

Sluta göra skillnad och sluta jämföra, det finns inget som en halv våg...

Som balsam för själen, en varm glödande bomullstuss; den ligger där i magen och värmer.

Tacksam skuld

Jag tacksam att du finns, annars hade inte jag funnits. Jag är tacksam över ditt hat, annars hade min kärlek aldrig vuxit. Jag är tacksam över dina elaka ord, annars hade aldrig mina vackra klingat.

Du är fylld av så mycket sorg, av så mycket kärlek. Jag ser hur du kämpar för att var vuxen, det är en märklig verklighet du lever.

Strävar du efter att alltid vara glad, kommer du bara att bli ledsen. Räcker det med att ha lugn och ro, du kommer bara att känna dig stressad.

Jag är ihållig, jag kommer att leva för evigt. Ingen glädje, ingen sorg. Inget hat, inget utvalt...

Koncept

Vilket koncept lever Ni efter? Konceptet att tro på Gud, eller konceptet att tro det inte finns någong Gud?

Lever Ni efter att frälsa människor och hata människor?

Hur stor bettydelse har konceptet pengar i Era liv?

Föredrar Ni gott eller ont?

Koncepten gör att det finns så mycket sorg VI inte ens kan namnge...

Strömande sel

Moln och måne är detsamma, träd och grop hör ihop. Håll dig sysselsatt med hur saker borde vara och följ deras naturliga flöde; nu finns det inget utrymme för glädje och sorg, kärlek och hat...

Dag Ett

Det finns mycket restriktioner och förordningar, ju fler det finns i vårat kungarike; desto fattigare blir folket.

Detsamma gäller med tydliga rekommendationer som folket måste fatta sig efter; det skapar förvirring i landet.

Samlandet av konst och hantverk; mer överflöd

Mer lagar och regler som stiftas; mer tjuvar och bedragare lika så.

Ganska enkelt, hur kommer det sig att VI gör det så svårt?