tisdag 24 mars 2009

Abstraktionens verklighet

Stanna upp, se hur samhället rör sig. Öka takten, du hinner mera.

Sträva, sök efter mer; förbli missnöjd. Uppskatta det lilla som mycket, se det lätta som svårt; ingenting blir för litet, ingenting för svårt.

Jag vaknar till det yttersta, det absoluta. Jag följer solens tider, skapar sommarens kommande. Tillsammans har vi egenskaper likt vattnet, var för sig lik sten.

Inga kommentarer: