Tolfte timmen

Sju rosor, sju färglösa färger. Sju revben i våran kropp, sju planeter kring våran sol. Sju upptäckare, sju krigare, sju samurajer. Sju vise män, sju underverk, sju hav. Sju böcker, sju dagar i veckan; en sanning!

Signerad

Jag känner doften av upptäckt, äventyret finns i vardagen.

Det ädla stjärnstoffet, den vattenfyllda vägen; lyssna på rösten från där in.

Om du kunde säga mig, vad hade du sagt? Om du hade kunnat se mig, vad hade du sett?

Vidare

jag känner doften av upptäckt, VI betalar för vår egen undergång; jag känner mig fri...

Ur ett kommer två. Två vaggar tre. Genom tre uppstår allt, även dem 10.000 tingen.

Låt oss stanna på noll, icke dualismens ursprung...

Personligt

En varm glödande bomullstuss, en kram från dig, ett leende.

Jag vänder mig inte om och går med respekt och vördnad, jag går med respekten och vördnaden. Jag (be)finner mig själv inte i en relation, jag (be)finner mig själv i relationen. Jag lever inte i en värld, jag lever i världen.

Jag söker frid. Jag söker glädje. Jag söker trygghet.

Det enklaste är att sluta söka, att jag försvinner.

Det är inte dags att återvända till ett hem, det är dags att återvända till hemmet!

Annorlunda

Jag har gått genom allt, fall efter flyt. Legend, nja! Myt.

Fast i dunklet, byt; om bara drömmarna inte hade fastnat i mitt hår, jag behöver en frisör.

Nysta trassla, kanske lika bra raka av allt. Alldeles kal, kall; som dig. Det finns fler flitar!

TILT TILT TILTAR... Jag satsar mitt, lägg du också ditt liv i potten.
följ med upp, från toppen styr vi över ödet
stark vårflod, VI reglerar flödet.

Det var inte igår, datum känns besvärligt. Sju dagar i en vecka, där ingår en söndags produktion.

Tiden, du har rätt; det kan vara livets batterier...

Embriots resa

Berätta för mig om världen VI lever i. Berätta för mig om alla innovationer, dina motivationer, dina alliationer. Berätta för mig om lögner, om tankar och känslor människor har och inte kan stå för...

Visa mig skapade kontraster, uppfunna relationer. Visa mig trygghet i överflöd, visa mig sanning framför kärlek.

Lär mig se skillnad på långt och kort, högt och lågt, röst och klinga. Lär mig hur en kan välja annan och bli bortvald av samman, lär mig hemliga alfabet, bortglömda ord.

För varje ny upplevelse träder en årsring fram; jag har goda avsikter, jag menar väl!

Lärdom

Jag har lärt mig att glömma, jag minns.

Jag lever utan ett hem, som vågor på ett öppet hav; jag är alltid hemma.

Ditt hat har lärt mig att älska, din ilska har gett mig ro.

Jag lärde änglar att flyga, du visade mig att dem gråter.

Ur dagens aska bygger VI morgondagens gryning, tidsvattnet jämnar ut gårdagens avtryck!

Sluten

Av all enkelhet, den ädla människans styrka. Framgång och lidande lever av samma föda, ödmjukhet övervinner dem båda.

VI vandrar på samma mark; en med respekt, en med vördnad.

Jag minns dig som ett svart hål i solen, som en hjälte, som en legend. Jag minns dig som en mördare, jag minns dig som en vän.

Nära avstånd

Minns du skratt? Som balsam för själen, minnas du våra stunder av skratt? Imorgon ses VI igen, dem krokiga träden huggs sällan ner!

VI lämnar det snidda stycket osnitt, VI hör ljudet av en klappande hand; smaklöst och osynligt...

Tung lättnad

Tre dagar av regn, fört till vår glädlje av kärlekens vindar. Tre dagar till solsken, som om jag vore utvald bland flera bortvalda.

Jag minns det som igår, det känns som dagen efter imorgon...

Stanna kvar, önska mig bort; vem ska utse blå himmel och vad ska skilja det ifrån smärta?

Det handlar om att återvända!

Logik, propotioner; kaosets naturliga ordning!

Det som skiljer oss åt...

Så många gånger jag känner mig som endast en förare av min kropp, som om jag och min kropp vore separerade. Jag ser mig själv som något abstrakt, fast någonstans inuti mitten av mitt huvudet, det huvud som sitter på min kropp; i höjd med ögonen.

Jag känner mig som en gäst i mitt liv, som en främling bland vänner!

Utan början, utan slut

Karma, handlande. Varken orsak eller verkan, endast enkelt handlande.

Ni skulle bli förvånande hur många händelser som är, som inte är. Utbytta hjältar mot spöken, långdragna illusioner.

För att bli förlåten måste jag förlåta; förlåt!

Känslan av separation, skulden av åtskildhet. Delaktighet, frånstötande. Insida ingen utsida... Jag utan VI!

En varadag för mig, en vardag för alla.

Inget av det är den högsta religionen, inget av det är sant. Det finns ingen separation, allt är i relation. Det finns inget som åtskildhet, bara samhörighet. Ingen delaktiget, endast helhet.

Ingen insida utan utsida, dualismens illusion; hur långt är ett snöre? Är trädet högt eller lågt? Vad skiljer röst ifrån klinga?

Jag sitter redan ner, i väntan på att lerpölen skall klarna!

InterRelaterade

Ny dag, nya möjligheter. Ny dag, nya funderingar. Ny dag, ny insikt...

Jag har länge försökt att förgöra mitt ego, som om det vore någonting annat än mig själv.

Jag har försökt så genom svält, undvikt att föda egot genom tillfredställande begär. Jag har försökt att acceptera mitt ego, oavsett vad det krävt. Jag har försökt att förstå mitt ego, satt mig in i min egna situation och verkligen vandrat i mina skor.

Jag somnade igår med en tanke, vaknade med samma; vilans vila gav mig tid!

Under jaget, över jaget. Medvetande, undermedvetande. Egot, beklädd illusion. Jag, personlighet, individualism. Allt hör samman!

Hur kan jag sträva efter det bättre i livet? Vad är det som får mig tro att jag skiljer mig från det övriga livet, som skulle kunna få mig att separera bättre från sämre.

Det är allt ofta VI glömmer vårt ursprung; hur VI alla, allt är spunna av stjärnornas stoff.

Tisdag

Tänk om på morgonen jag hade kunnat skaka drömmarna ur mitt hår, om jag på morgonen hade kunnat tagit steget in i verkligheten. I stället drömmer jag vidare, ringer till dig, spontant, avslappnat och som fem år aldrig hade passerat; jag som nästan såg dig dan före igår!

Bosatt utan hem, jag kommer äntligen hem. Utblottad och mager, ett liv för en prins.

Berörande frånvaro

Var försiktig med vad du önskar, en dag kanske det blir en del av din verklighet; och inte som du tänkt dig, det är en del av min verklighet och inte som jag tänkt mig.

Uppskatta dem små tingen, imorgon kan dem vara försvunna och du har förlorat ett underverk.

Jag underskattade det goda, jag är tömd; jag är tömd för att kunna fyllas!

Jag blir kvar ett tag till...

det gick inte som jag tänkt mig där..

Jag samlar allt på ett ställe...

Ingen gömd, ingen glömd... Alla välkommna!

http://cid-ddf6d70f04f8bfa6.profile.live.com/

confusius@live.se

Nu kör VI!